Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.
Norrby IF
En klubb många hjärtan
"Kliv åt sidan, jag orkar inte ..."
2019-02-13 15:25
Det är dags för krönika nummer två. Den här gången skriver Vildana om sin första tid som projektledare för Norrby för Norrby. Men även hur man som bäst ignorerar sin kontorskompis.
Trevlig läsning!

Vad kan jag säga efter en månad på Norrby IF? Förutom att jag har tagit hela kontoret i besittning. För, det visste vi alla skulle hända. Jag trodde att det skulle gå lite trögt men min kontorskompis klagar inte. Så länge jag inte städar undan hans saker är det lugnt.


Så, jag håller mig mest på min planhalva. Och han håller sig ... borta.

Råkar vi befinna oss här samtidigt, stänger vi ut varandra med hörlurar. Vi blockar varandra live, helt enkelt.


Ett exempel på hur det såg ut igår:


• jag stänger ut dig nu.


Jag, med undrande blick, eftersom jag trodde att det kommer ett viktigt samtal eller något åt det hållet:


• Varför?

• Jag tycker att det är skönt.


Ni förstår. Så mycket för inkludering.


Nä, men skämt åsido. Efter en månad här har mitt fotbollsintresse växt med hela noll procent. Däremot min vilja att förändra och växa tillsammans med en organisation, den är på topp.


Jag ser möjligheter överallt. Jag vill inte höra ”men tror du verkligen på att du kan förändra”? Det är klart att jag tror det, annars hade jag inte gett mig in i leken.


Jag vet inte hur andra tänker kring sina jobb men själv måste jag ha kul, annars gör jag det inte. Det finns ingenting i världen jag värdesätter mer än mitt välbefinnande.

Där är jag fortfarande ett barn, och tacka gud för det. Är det inte kul, tack och hej.


Frågar ni mig är det ett ganska sunt förhållningssätt till livet. Och den viktigaste läxan jag har lärt mig.


Under min första månad i Norrby för Norrby har jag träffat otroligt många människor med varierande grad av entusiasm varje gång jag säger att vi bedriver någon form av integrationsprojekt. Bara ordet väcker känslor hos vissa. Och andra blir eld och lågor.


Ni gissade rätt, de som ifrågasätter integrationsarbetet är oftast samma människor som gnäller på saker men som inte gör något själva.


Det enda jag har att säga är, kliv åt sidan, tack.

Jag orkar inte.


vildana@norrbyif.se

______________________________________________________________________________________________________

Tidigare krönikor:

"En fotbollsanalfabets bekännelser"