När man har en kärlek för journalistik och att ta fram information som jag har är den här delen av mitt arbete det som ibland tar över hela min tankeverksamhet och även min fritid.
Som jag har skrivit innan, att välja att jobba med människor och i många fall är det här ett arbete med utsatta människor, det är att välja att aldrig riktigt vara helt ledig. Varje möte med människorna här eller med dem anställda på området eller utanför leder till fördjupning i det jag just fått reda på.
Jag drar i alla trådar för att få information som gör mitt fortsatta arbete meningsfullt för de deltagande.

Detta är också en stor del av mitt arbete som inte syns, det som sker bakom kulisserna är inte alltid begripligt för utomstående.
Därför känner jag att det är viktigt att skriva om det i mina krönikor.

Förra veckan hade jag t ex möte med två politiker, Annette Carlson (M) och Birgitta Bergman (M). Ett möte som skulle vara i en timme, en och en halv, utmynnade i ett långt samtal som varade i nästan fyra timmar.
Förutom att jag redogjorde vad jag gör här, hur jag jobbar med att få Norrby för Norrby att utvecklas till en bestående verksamhet även efter mig, pratade vi långt och mycket om läget på Norrby samt bollade olika idéer på lösningar och insatser.
I mitt arbete vill jag vara så transparent som möjligt och vill möta och berätta om Norrby för Norrbys verksamhet för alla som är intresserade. Det är bara att bjuda in sig hos mig eller bjuda mig.

Det finns mycket bra saker som görs på Norrby och kring Norrby, men det är viktigt att samordna alla insatser och utvärdera dessa med de olika aktörerna på området för att antingen stötta varandra i det som är bra eller att också lyfta det som kanske inte visar sig ge resultat.

Det här är ett arbete som inte bara hjälper oss verksamma på området fram, utan som på sikt hjälper staden att bli den stad vi vill att den ska bli, dvs en inkluderande stad där alla har en plats utifrån egen förmåga. Men det innebär också en press på oss som jobbar med den här målgruppen, att göra kunskapsinhämtningen anpassad till målgruppen så att man verkligen kan ta till sig kunskaperna vi alla delar med oss. Nu pratar jag främst om kunskaper om det svenska samhället.

Alla vi som jobbar med människor som är ganska nya i landet hyser samma oro och även drivs av den. Den handlar om den enorma kunskapsluckan om hur myndigheterna jobbar i Sverige, t ex. Utan att man har förstått den informationen är det svårt att gå vidare. Det försvårar föräldraskapet bl a.
Därför görs alla dessa insatser som bl a jag jobbar med.

Ända sedan jag började här har jag haft samma vision, att göra Sverige och samhället mer begripligt för människor som inte är födda och uppvuxna här.
För när vi lyckats med den uppgifter är de flesta förmögna att ta sitt liv och sin familj till nästa nivå, med allt från en fungerande föräldraskap till ett arbetsliv.

Just nu är jag på väg till ett möte med två andra projektledare som på olika sätt jobbar med liknande saker som jag, en genom basket och en genom fotboll. Medan vår satsning här är inriktad på Norrby, riktar sig deras till hela staden och andra målgrupper.
Att inspireras av varandra är inget fult, tvärtom. Kan det här leda till ett samarbete i framtiden är det bara ett plus för staden.

Imorgon träffar jag min kvinnogrupp från Borås Folkhögskola första gången efter lovet och jag ser verkligen fram emot det. År två på Norrby har börjat!